Grunden för varandet är rigoröst existentiell, se det gärna som något filosofiskt, en annan ser det som avsatsen till ens sanna varande, ursprunget till varaktighet. När det mänskliga tänkande når gränsen för vad som är möjligt träder medvetandet in. Att vakna är att befrias från skrämmande tillstånd som ångest och rädsla, ens farhågor som plågar. Att oberoende av yttre omständigheter fyllas med glädje och vara tillfreds med sig själv. Att tillåta det självcentrerade egot gå helt förlorat. Att vara mindre behövande, ointresserat av status och ägande, att spira av kärlek. Att vara en friskare kärleksfull människa som sannolikt orsakar mindre lidande. ATT VAKNA.